lite om hur dansen går.

I torsdags gick jag äntligen på baletten och det gick förvånansvärt bra, eller det kändes väl bra. Men det kändes också att det var ett himla bra tag sedan jag övade baletten och alla dess pliéer. Jag har tappat väldigt väldigt mycket vad det gäller balans och dynamik sedan sjukdomen, men jag får svälja och börja om på ruta ett. Övning ger färdighet. För övrigt satt kvinnan jag tidigare nämnt på en stol i hörnet och skådade oss medan det var en man som gick omkring och gav direktiv på positioner och koreografi och rättade till alla höga axlar och svankade ryggar med en bambupinne. Kändes som taget ur en film. Däremot var han mycket mindre sträng än jag förväntat mig.

Igår var jag på jazzen och vår gravida lärare födde igår en liten flicka, så vi har fått vikarie. Hon var faktiskt där redan förra veckan, men denna vecka gjorde vi en ny koreografi och vid en lite mer drastisk snurr föll jag och slog mig riktigt ordentligt. Det gjorde så himla ont och det brände bakom ögonlocken, men jag vägrade gråta inför alla franska tjejer. Så jag bara bet ihop och körde på och sa att jag inte hade ont alls. Efter lektionen var jag helt svullen och röd och strax därefter började blåmärkena komma. Har aldrig haft en bula på höften, men aj vad ont det kan göra. Det är okej nu, men just då var det så jäkla jobbigt att bara bita ihop och låtsas som ingenting. Håller tummarna för att det ska gå över rätt omgående så att jag inte får några problem att dansa nästa vecka.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0