chezbeatrice

Mission accomplished!

Idag, som på alla onsdagar, slutar barnen klockan ett. Rigmor hade packat väskan för bad och jag hade kollat upp badhus. Knäppa jag hade valt det i Les Halles, där metron är lika med kaos och pest. Men vi tog oss igenom den, och genom omklädningsrummen utan problem.
Väl i poolen får vi lite skäll för att vi inte blött håret ordentligt - tror jag. Inte nog med att det är krav på speedos för killar (vilket grabbarna mina, 8 och 11 år, finner himla jobbigt) så skulle vi ha på oss badmössor. "C'est obligatioire!!" fick vi visst veta. Vi tittade oss omkring och visst, det vara bara vi som inte hade badmössor. Tre mössor kom på momangen och vi blev tre i mängden. Killarna såg ut som simproffs och jag som en tant.

Men vi hade kul. Vi plaskade som bara den, testade alla möjliga tekniker för att plaska högt, långt och brett. Jag skulle även brilliera med att stå på händer. Såklart. Dumma jag. Det börjar med att jag slår fötterna i kanten. Men jag ger inte upp. Jag slår mina rekord på någon sekund längre för varje gång. "En sista gång nurå-grabbar" säger jag och gör en himla konstig inandning, väl under vattnet känner jag hur det bara suuuugs in vatten i örat. Mer än en sekund tar det inte förrän jag är uppe igen och hoppar på ett ben med huvudet lodrätt för att få ur vattnet ur örat. "Jag fick vatten i örat" säger jag. "Oj, det bara rinner vatten ur örat på dig!" säger Albin, 11 år. "Aj, vad ont det gör! Jag tror jag fick in rätt mycket." Så säger snälla Albin: "Du kanske inte ska göra sådär nå mer." "Nej, jag ska nog inte det."
Haha. Kul att Albin har mer vett i skallen än mig. Därefter fick jag  anta rollen som tant; bada tant-bad med huvudet över ytan och säga till barnen när de plaskade för mycket. Badmössan var det första som åkte av när jag klev upp ur bassängen.
Med vatten i örat och två hela och rena killar i släp blev det en stående fika innan vi klev ner till metron. Pain au chocolat har nog aldrig suttit bättre än då!