chezbeatrice

Efter I Live You, sov jag över hos Katarina. Jag brukar i vanlig ordning sova borta, eller ha någon sovandes här, på helgerna. Det är en ren lyx. Vi åt grötfrukost och drack hennes goda goda kaffe.
Och igår när Katarina rusade iväg, satt jag så bekvämt kvar i sängen och pyjamasmyste lite för länge. Jag passade på att ringa runt en liten runda, åt baguette och drack te. Läste, lyssnade på musik och duschade länge länge.

Klockan sex hade jag träff med Jonahtan. Det var länge sedan jag träffade honom, sist var när vi var på den där Franska teatern som jag inte fattade ett jota av. Vi hade en kvart på oss innan filmen skulle börja, så vi gick och kollade på nya potentiella glasögon till honom. Vi skulle ju ha gått på bio redan tidigare i förra veckan, men han hade råkat ha sönder dem. Hittade inga bra, tyvärr. På vägen tillbaka till bion berömde han mig för min franska. "Pluggar du verkligen inte vid sidan av jobbet? Din franska är så bra. Mycket bättre än tidigare. Har du pluggat mycket?" Med rak rygg och värdens smajl sa jag: "Nej, jag pluggar inte!".
Som det brukar vara här i frankrike så är det ingen idé att försöka betala för sig om man är tjej. Spelar ingen roll om det är dejt eller bara kompisträff. Man tar inte upp plånboken. Så jag lät bli.
Vi såg en fransk film som heter "Qui a l'envie d'être aimé?" "Vem har lust att bli älskad?". Den var bra tycker jag, fint filmad, fina färger och bra tempo. Och jag satt där med lite lyckorus omvartannat, för jag förstod så mycket. Bara franska och ingen undertext. Poletten börjar ramla ned.

Efter bion gick vi på Bistro Romain och käkade middag. Vi pratade om allt mellan himmel och jord. Framtidsplaner, om jag saknar sverige, värdfamiljen, hans jobb, Paris, restauranger, klubbar, barer, skola, betyg och allt flöt på -på bara franska. Jonathan berättade att han brukar läsa min blogg. Att han inte fattar ett skit (jag förelog google translate, men det hade han redan testat och det var också skit), men att det väldigt ofta förekommer bilder på mat. Och jag måste erkänna att det har blivit en himla stort intresse. Att äta massa goda saker- ofta och mycket. Massor med gott finns det att äta här. De franska restaurangerna är fantastiska, min värdmamma lagar supergod mat och sen har jag en vän som lika gärna kunde vara kock och det är Katarina. Jag är hemskt bortskämt med god mat när jag tänker efter, och det har ju gett sina plus på vågen. Men jag skiter ganska blankt i det, och det känns bra.
Svävade iväg lite här, men efter att vi ätit förklarade jag att jag ska få besök denna vecka och var tvungen att gå hem och fixa med att ringa pappa, sara och mamma för att få med Sara de saker som jag vill att hon tar med till Paris. Haha, han förstod iallafall.
Så jag måste säga att jag är mäkta stolt över att det går så framåt i språket- fastän jag inte pluggar. Grammatiken är väl det si och så med, men orden bara sprattlar fram i munnen utan att jag riktigt behöver tänka efter. Då blir jag glad.
Bra att avslut på en bra helg.